William Shakespeares sonett nummer 18  

Shall I compare thee to a summer's day?
Thou art more lovely and more temperate:
Rough winds do shake the darling buds of May,
And summer's lease hath all too short a date:

Sometime too hot the eye of heaven shines,
And often is his gold complexion dimmed,
And every fair from fair sometime declines,
By chance, or nature's changing course untrimmed;

But thy eternal summer shall not fade,
Nor lose possession of that fair thou ow'st,
Nor shall death brag thou wand'rest in his shade,
When in eternal lines to time thou grow'st;

So long as men can breathe, or eyes can see,
So long lives this, and this gives life to thee.  

William Shakespeare



Jag älskar den här dikten, jag avgudar den. Vet inte riktigt varför. Kanske för att den är vacker bara som den är, att läsa, att lyssna på. Eller för att budskapet är så oerhört vackert. William Shakespere är ett geni, men det är ju ingen hemlighet. :-)